Något att tänka på
Det är inte den som ska gå till jobbet som har störst behov av att få sova!
Det är vilsamt att vara på jobbet! En kan ta en kaffe i lugn och ro. En kan slutföra ett samtal och en tanke. En kan gå på toa i fred.
Alla dessa personer (män) som jobbar heltid. Jobbar övertid. Hävdar att de är jättetrötta när de kommer hem. Sover på soffan för att ungen skriker, utan att låta den föräldralediga (mamman) sova på soffan ens ibland. Som tycker att de gör värsta uppoffringen om de kommer hem tidigt efter jobbet en dag och låter mamman gå ut med sina kompisar i några timmar. För att sen lägga sig på soffan och låta mamman ta ännu en natt, och nästa dag. Som tycker de har rätt att sätta sig och ta en kaffe i lugn och ro när de kommer hem, som inte fattar att det är nu de borde ta med dig barnet på toa så att mamman får tänka klart en tanke, slösurfa lite på internet eller nåt annat arbetsplatsliknande.
Så till alla er som av valfritt skäl (kanske legitimt, det funkade inte ”just i ert fall”, typ för att ni inte tog strid för det eller för att ditt jobb är så sjukt viktigt eller för att ni satt er i en idiotisk situation när ni köpte det där huset och bilen som kostade mer än ni hade råd med för att kunna ta lika mycket ansvar, whatever) inte tar ut era dagar vill jag säga:
Ok, tråkigt för er, era partners (tjejer) och era barn. Men gör det bästa av situationen ni satt er i: abdikera inte från er föräldratron mer än nödvändigt!
Dela lika när ni kommer hem! Att ta hand om en bebis är ofta ett minst lika utmattande arbete som era suuuperviktiga karriärer, firmor och ekorrhjul.
(Något att tänka på kanske)